<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435</id><updated>2012-02-01T22:14:54.846+05:30</updated><category term='काठिण्यपातळी: मध्यम'/><category term='समाजकारण'/><category term='अनुभव'/><category term='अर्थशास्त्र'/><category term='फायनान्सची तोंडओळख'/><category term='इतिहास'/><category term='काठिण्यपातळी: सोपी'/><category term='राजकारण'/><title type='text'>स्वैर खरडणे</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>50</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-8357572306017117943</id><published>2011-12-12T22:44:00.001+05:30</published><updated>2011-12-12T22:46:01.102+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>कॉर्पोरेटमधील उच्चपदस्थ आणि विश्लेषक यामधील संबंध: वल्डकॉम</title><summary type='text'>

आपण अमुक एक शेअर घ्यावा किंवा विकावा यासंबंधीचे रिसर्च रिपोर्ट पेपरात वाचत असतो आणि हे रिपोर्ट वाचताना ते रिपोर्ट लिहिणारा विश्लेषक पूर्णपणे आलिप्तपणे रिपोर्ट लिहित आहे असे आपण अनेकदा गृहीत धरत असतो. म्हणजेच काय की या रिपोर्टमध्ये एखादा विशिष्ट प्रकारचा सल्ला विश्लेषक स्वत:चा फायदा व्हावा या उद्देशाने नव्हे तर तो शेअर खरोखरच चांगला आहे म्हणून देत आहे असे आपल्याला वाटते. पण दरवेळी वस्तुस्थिती </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/8357572306017117943/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=8357572306017117943&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8357572306017117943'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8357572306017117943'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/12/blog-post.html' title='कॉर्पोरेटमधील उच्चपदस्थ आणि विश्लेषक यामधील संबंध: वल्डकॉम'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-DDor6a528Jk/TuY0-D9wZII/AAAAAAAADPU/wxhZ5Ri3u0I/s72-c/Berney+Ebbers.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1778251148535263714</id><published>2011-03-03T13:28:00.002+05:30</published><updated>2011-03-03T13:28:34.459+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='काठिण्यपातळी: सोपी'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='फायनान्सची तोंडओळख'/><title type='text'>फायनान्सची तोंडओळख (भाग ५): बॅलन्स शीट</title><summary type='text'>
फायनान्सची तोंडओळख (भाग ५): बॅलन्स शीट

१ जानेवारी २०११ रोजी राम कुमार आणि त्याचा फायनान्स मॅनेजर सुमंत कुमारची मिटींग झाली. बिझनेस सुरू होताना काय परिस्थिती आहे याचा आढावा या मिटींगमध्ये घेतला गेला. 
रामकडे ३०० छड्या तयार करता येतील इतक्या कच्च्या मालाचा साठा होता.तो त्याने आपल्या बिझनेसमध्ये वापरायचे ठरविले.इथे एक गोष्ट लक्षात घेतली पाहिजे की ’कुमार एन्टरप्रायझेस’ हा एक ’Sole proprietorship’ </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1778251148535263714/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1778251148535263714&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1778251148535263714'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1778251148535263714'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/03/blog-post.html' title='फायनान्सची तोंडओळख (भाग ५): बॅलन्स शीट'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-645716128767050851</id><published>2011-02-25T10:05:00.001+05:30</published><updated>2011-03-03T13:28:55.823+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='काठिण्यपातळी: सोपी'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='फायनान्सची तोंडओळख'/><title type='text'>फायनान्सची तोंडओळख (भाग ४): घसारा, कॉस्टिंग आणि ब्रेक इव्हन पॉईंट</title><summary type='text'>
पहिल्या भागात आपण बघितले की जादूगार राम कुमारने १ जानेवारी २०११ रोजी आपल्याकडील जादुच्या छड्या विकल्या. अंदाजाप्रमाणे एकूण २०० छड्या प्रत्येकी १५०० रुपयांना विकल्या गेल्या (कारण गुंतवणुकदारांनी मागितलेला व्याजाचा दर ४% पेक्षा जास्त होता). या व्यवहारात आपल्याला नक्की किती फायदा झाला याचा हिशोब तो करू लागला. छड्या विकून एकूण प्राप्ती झाली १५०० गुणिले २०० = १५,००,००० म्हणजे ३ लाख रुपये. आणि </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/645716128767050851/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=645716128767050851&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/645716128767050851'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/645716128767050851'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/02/blog-post_25.html' title='फायनान्सची तोंडओळख (भाग ४): घसारा, कॉस्टिंग आणि ब्रेक इव्हन पॉईंट'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-oYgsf1k_gT4/TWcxP_TMfpI/AAAAAAAADH8/RoQM4uuSdpc/s72-c/Breakeven+point.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6566669765746537398</id><published>2011-02-19T09:26:00.002+05:30</published><updated>2011-03-03T13:28:55.824+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='काठिण्यपातळी: मध्यम'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='फायनान्सची तोंडओळख'/><title type='text'>फायनान्सची तोंडओळख (भाग ३): एफिशियंट मार्केट आणि फायदा-तोटा</title><summary type='text'>
आपण मागील भागात बघितले की शास्त्राप्रमाणे फायनान्समध्येही सुरवातीला सर्वात ideal अशी गृहितके घेतात.त्यातील एक महत्वाचे गृहितक म्हणजे “मार्केट” एफिशियंट आहे. यालाच परफेक्ट मार्केट असेही म्हणतात. एफिशियंट मार्केटचे महत्वाचे तत्व असते की मार्केटमध्ये सहभागी असलेल्या सर्वांना सर्व प्रकारची माहिती उपलब्ध आहे.म्हणजेच कोणत्याही प्रकारच्या Information asymmetry ला वाव नाही. Information asymmetry म्हणजे </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6566669765746537398/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6566669765746537398&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6566669765746537398'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6566669765746537398'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/02/blog-post_19.html' title='फायनान्सची तोंडओळख (भाग ३): एफिशियंट मार्केट आणि फायदा-तोटा'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-21587145784785887</id><published>2011-02-19T00:41:00.001+05:30</published><updated>2011-03-03T13:28:55.825+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='काठिण्यपातळी: मध्यम'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='फायनान्सची तोंडओळख'/><title type='text'>फायनान्सची तोंडओळख (भाग २): Annuity</title><summary type='text'>मागील भागात आपण एकदा एकरकमी पैसे घेऊन त्यावर अनंतकाळ व्याज देत राहणे (Perpetuity) ची आजची किंमत (Present Value) कशी काढावी हे बघितले.पण अर्थातच Perpetuity हा आपल्या दैनंदिन जीवनात फारसा उपयोगी प्रकार नाही.बहुतांश बॉंड हे Perpetual bonds नसतात. तसेच आपण घरासाठी बॅंकेचे कर्ज घेतले तर बॅंक आज पैसे घ्या पण अनंतकाळ व्याज देत राहा असे म्हणत नाही.त्याचप्रमाणे बॅंकेच्या कर्जाचे मूळ मुद्दलही १५ किंवा २० </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/21587145784785887/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=21587145784785887&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/21587145784785887'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/21587145784785887'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/02/annuity.html' title='फायनान्सची तोंडओळख (भाग २): Annuity'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-j3jqt6akfaU/TV9u46NQr9I/AAAAAAAADG0/WdoOV72yngk/s72-c/PV%2BFV.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1906479802454766835</id><published>2011-02-16T09:41:00.002+05:30</published><updated>2011-03-03T13:28:55.826+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='काठिण्यपातळी: मध्यम'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='फायनान्सची तोंडओळख'/><title type='text'>फायनान्सची तोंडओळख (भाग १): Perpetuity, व्याजाचे दर आणि टाईम व्हॅल्यू ऑफ मनी</title><summary type='text'>मागच्या भागात रामच्या छड्या किती किंमतीला विकल्या जाऊ शकतील हा प्रश्न विचारला होता.त्याचे उत्तर बघायच्या आधी रामची छडी म्हणजे नक्की काय आहे हे बघू या.एकदा एकरकमी पैसे भरून अनंतकाळ त्यावर व्याज मिळणार अशी व्यवस्था रामच्या छडीत आहे.तसेच दरवर्षी शंभर रूपये ती छडी देणार असे आश्वासन दिले आहे.असे आश्वासन शेअरच्या बाबतीत देता येणार नाही.कारण शेअरमधून आपल्याला हातात किती पैसे मिळतील (लाभांश) हे संबंधित </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1906479802454766835/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1906479802454766835&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1906479802454766835'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1906479802454766835'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/02/perpetuity.html' title='फायनान्सची तोंडओळख (भाग १): Perpetuity, व्याजाचे दर आणि टाईम व्हॅल्यू ऑफ मनी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-Oo5cU7v2A7s/TV4HuR33LGI/AAAAAAAADFo/ljVfyOJTsiQ/s72-c/PV%2BFV.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-907991634407807993</id><published>2011-02-12T20:04:00.000+05:30</published><updated>2011-02-17T15:45:35.713+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='फायनान्सची तोंडओळख'/><title type='text'>फायनान्सची तोंडओळख (भाग ०): जादूगार राम कुमार आणि जादुच्या छड्या</title><summary type='text'>रामपूर हे एक छानसे छोटेखानी गाव होते. त्या नगरात राम कुमार नावाचा जादूगार राहत होता.राम कुमारला भाऊ तीन-- लक्ष्मण कुमार,भरत कुमार आणि शत्रुघ्न कुमार. तर सीता कुमारी ही त्याची पत्नी. 

राम कुमारकडे एक विलक्षण कौशल्य होते.त्याला जादुच्या छड्या तयार करता येत असत.आणि या छड्या साध्यासुध्या नव्हत्या.तर ती छडी ज्या मालकाकडे असेल त्या मालकाच्या बॅंक खात्यात ती छडी जगाच्या अंतापर्यंत दर वर्षाच्या १ </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/907991634407807993/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=907991634407807993&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/907991634407807993'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/907991634407807993'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/02/blog-post.html' title='फायनान्सची तोंडओळख (भाग ०): जादूगार राम कुमार आणि जादुच्या छड्या'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-45144008350948378</id><published>2011-01-24T21:12:00.002+05:30</published><updated>2011-01-24T21:16:16.502+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>भाजप आणि संघ</title><summary type='text'>या विषयी बोलावे तेवढे थोडेच. सर्वप्रथम मी हे स्पष्ट करू इच्छितो की बहुसंख्य काळ मी भाजपचाच कट्टर समर्थक होतो.काही घडामोडींनंतर (मुख्यत: आग्रा परिषदेनंतर) माझा भाजपविषयी भ्रमनिरास झाला. असा भ्रमनिरास झालेला मी एकटाच आहे असे अजिबात नाही.पण भ्रमनिरास झाल्यानंतरच्या काळात मी एकूण परिस्थितीचा तटस्थपणे विचार केला (जो पूर्वी मी भाजप समर्थनामुळे करू शकत नव्हतो) आणि त्यातून मला पुढील मुद्दे मांडायचे आहेत.</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/45144008350948378/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=45144008350948378&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/45144008350948378'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/45144008350948378'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2011/01/blog-post.html' title='भाजप आणि संघ'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-8885045661329194937</id><published>2010-11-29T11:40:00.002+05:30</published><updated>2010-11-30T11:45:09.606+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>गांधीवादाविषयी</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील  गांधीवाद  या चर्चेवरील माझा प्रतिसाद


डिस्क्लेमर: या प्रतिसादावरून मी कोणाही क्रांतिकारकावर टिका करत आहे किंवा त्यांचे योगदान अमान्य करत आहे असा अर्थ काढू नये ही विनंती.सगळे क्रांतिकारक तळहातावर शीर घेऊन भारताच्या स्वातंत्र्यासाठी स्वत:च्या जीवाची पर्वा न करणारे महामानव होते असेच मला म्हणायचे आहे याची कृपया नोंद घ्यावी.

काही मुद्दे

या लेखात गांधीवादाचा आणि </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/8885045661329194937/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=8885045661329194937&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8885045661329194937'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8885045661329194937'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/11/blog-post.html' title='गांधीवादाविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7891260162056003772</id><published>2010-10-11T13:38:00.000+05:30</published><updated>2010-10-11T13:38:27.339+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>पेट्रोलियम पदार्थांच्या किंमतीवरील नियंत्रण हटविण्याविषयी</title><summary type='text'>जुलै महिन्यात सरकारने पेट्रोलियम पदार्थांच्या किंमतीवरील नियंत्रण हटवायचा निर्णय घेतला. त्यावेळी मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील एका चर्चेत मी लिहिलेला प्रतिसाद

फ्री मार्केट च्या दृष्टीने विचार करता पेट्रोलियम पदार्थांच्या किंमतीवरचे नियंत्रण सरकारने काढले ते चांगलेच झाले. अर्थशास्त्र हे इलेक्ट्रिसिटी सारखे असते. इलेक्ट्रिसिटीशी खेळ केल्यास तसा खेळ करणारी व्यक्ती कोणीही असो, त्याचा शॉक </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7891260162056003772/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7891260162056003772&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7891260162056003772'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7891260162056003772'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/10/blog-post_11.html' title='पेट्रोलियम पदार्थांच्या किंमतीवरील नियंत्रण हटविण्याविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3378217618422058618</id><published>2010-10-03T17:10:00.002+05:30</published><updated>2010-10-03T17:10:58.519+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>बुध्दीवादी म्हणजे ज्याची बुध्दी कायम वादात पडलेली असते असा नव्हे</title><summary type='text'>बाबर या परकिय आक्रमकाने मीरबांकीकरवी एत्तद्देशीयांपेक्षा आम्ही श्रेष्ठ हे सिध्द करण्यासाठी बहुसंख्य जनतेला जे मंदिर पवित्र वाटते तेच उध्वस्त करून तिथे मशीद बांधली असेच मला वाटते.आमच्यात अगदी टोकाचे मतभेद असतीलही पण परकिय शत्रू येऊन इथे नासधूस करू पाहत असेल तर खबरदार-- आम्ही सगळे एक आहोत.मी भले देवळात कधी जाणार नाही पण परकिय आक्रमकांनी इथले देऊळ पाडले तर ते ही मला आवडणार नाही.याच एका कारणाने ’</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3378217618422058618/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3378217618422058618&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3378217618422058618'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3378217618422058618'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/10/blog-post.html' title='बुध्दीवादी म्हणजे ज्याची बुध्दी कायम वादात पडलेली असते असा नव्हे'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6335029483806755267</id><published>2010-08-14T14:37:00.000+05:30</published><updated>2010-08-14T14:37:09.427+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अनुभव'/><title type='text'>माझी आवडती गझल</title><summary type='text'>गुलाम अलींनी गायलेली चमकते चांद को टुटा हुआ तारा बना डाला ही अप्रतिम गझल मला अत्यंत जवळची आहे. मी अमेरिकेतून अपयशचाचा धनी होऊन परत यायच्या वेळी या गझलीमधील शब्दन शब्द म्हणजे माझ्याच भावना बोलून दाखवत होता. आजही ही गझल ऐकली की नकळतपणे डोळे पाणावतात.एखाद्या गझलीचे आपल्या भावना १००% बोलून दाखवायचे सामर्थ्य बघितले की थक्क व्हायला होते. 

चमकते चांद को.....
चमकते चांद को टुटा हुआ तारा बना डाला
चमकते </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6335029483806755267/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6335029483806755267&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6335029483806755267'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6335029483806755267'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/08/blog-post.html' title='माझी आवडती गझल'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3589707455875003186</id><published>2010-05-26T11:46:00.000+05:30</published><updated>2010-05-26T22:08:38.836+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>भारतीय राज्यव्यवस्थेत राष्ट्रपती आणि राज्यसभेचे स्थान</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील  भारतीय राज्यव्यवस्थेत राष्ट्रपती आणि राज्यसभेचे स्थान हा लेख

नमस्कार मंडळी,

मागच्या वर्षी लोकसभा निवडणुकांच्या धामधुमीत मी मिपावर बरेच लिखाण केले होते. त्यामध्ये 'भारतीय राज्यव्यवस्थेत राष्ट्रपती आणि राज्यसभेचे स्थान' हा लेख तयार केला होता. पण निवडणुक विषयक चर्चा आणि त्यानंतर पुण्यातून प्रस्थान आणि आय.आय.एम मध्ये गेलेले पहिले धावपळीचे वर्ष यात हा लेख मी </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3589707455875003186/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3589707455875003186&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3589707455875003186'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3589707455875003186'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_2524.html' title='भारतीय राज्यव्यवस्थेत राष्ट्रपती आणि राज्यसभेचे स्थान'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-2802807274101446583</id><published>2010-05-26T09:53:00.001+05:30</published><updated>2010-05-26T23:54:49.901+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर -- भाग ४</title><summary type='text'>पूर्वीची चर्चा

 मूळ लेख 
 भाग १ 
 भाग २ 
 भाग ३ 


&gt;&gt;निव्वळ लालूप्रसादांची पत्नी म्हणून राबडी देवी मुख्यमंत्री झाली, हे तुम्हाला खटकत नाही? बिहारच्या लोकांना काय वाटतं, वगैरे सोडा. तुम्हाला काय वाटतं? मग तोच न्याय राजीवला लागत नाही?

मी लोकशाहीचे समर्थन करतो याचा अर्थ असा नाही की जो जनादेश लोक देतात तो मला आवडतो. माझा मुद्दा हा की तो जनादेश मला आवडत नसला तरी मी वर म्हटल्याप्रमाणे ’आदर’ तर नक्कीच</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/2802807274101446583/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=2802807274101446583&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/2802807274101446583'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/2802807274101446583'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_7460.html' title='राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर -- भाग ४'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7560731608001114356</id><published>2010-05-26T01:26:00.003+05:30</published><updated>2010-05-26T01:43:28.986+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर -- भाग ३</title><summary type='text'>या पूर्वीची चर्चा

 मूळ लेख 
 प्रतिसाद १ 
 प्रतिसाद २ 

विन्स्टन चर्चिल एकदा म्हणाले होते--'Democracy is not the best institution but unfortunately we do not know any other institution that is better'. लोकशाहीच्या मर्यादा आहेत याबद्दल दुमत व्हायचे कारणच नाही. पण म्हणून हुकुमशाही आणणे म्हणजे रोगापेक्षा औषधच गंभीर अशी परिस्थिती होईल. त्यामुळे मी तरी लोकशाहीच्या मर्यादा मान्य करूनही लोकशाहीचाच </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7560731608001114356/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7560731608001114356&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7560731608001114356'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7560731608001114356'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_26.html' title='राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर -- भाग ३'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7385035669759836784</id><published>2010-05-23T21:49:00.001+05:30</published><updated>2010-05-23T21:55:22.491+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर-- भाग २</title><summary type='text'>यापूर्वीची चर्चा:

 मूळ लेख 
 प्रतिसाद १    

या विधानाबद्‌दल मला शंका आहे. भारतातून पाकिस्तानात गेलेल्या लोकांचा बहुतांश भ्रमनिरास झालेला आहे. शिवाय अमेरिकेवर अवलम्बून पाया कच्चा होऊ देता काही काळ जीवनमान उज़वे असले तरी तो योगायोग किंवा नशीबाचा भाग म्हणावा लागेल. 

आंतरराष्ट्रीय नाणेनिधीच्या  संकेतस्थळावर  २००८ सालचे आकडे दिले आहेत. त्यात २००८ मध्ये भारताचे माणशी सकल घरेलू उत्पादन (GDP) १०१६ </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7385035669759836784/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7385035669759836784&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7385035669759836784'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7385035669759836784'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_8250.html' title='राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर-- भाग २'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-842069860155491285</id><published>2010-05-23T11:43:00.003+05:30</published><updated>2010-05-23T11:47:59.936+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर</title><summary type='text'>मी याच ब्लॉगवर लिहिलेल्या राजीव गांधींविषयी  या लेखावर नानीवडेकर  यांनी प्रतिक्रिया लिहिली. त्याला मी माझे उत्तर तयार केले आणि ते ’Comment' म्हणून लिहायचा प्रयत्नही केला पण ब्लॉगरमध्ये असलेल्या काही problem मुळे मला ती comment लिहिता आली नाही. तेव्हा माझे उत्तर मी नव्या लेखाद्वारे लिहित आहे.


कारण संजयसमोर त्यांची मात्रा चालत नसे. तो अडसर दूर होताच ते राजकारणात आले
राजीव गांधींना राजकारणात यायची</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/842069860155491285/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=842069860155491285&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/842069860155491285'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/842069860155491285'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_23.html' title='राजीव गांधींवरील माझ्या लेखावरील प्रतिक्रियेस माझे उत्तर'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3226946818865203895</id><published>2010-05-22T19:47:00.001+05:30</published><updated>2010-05-22T20:38:42.907+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>राजीव गांधींविषयी</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर राजीव गांधींवर त्यांच्या १९ व्या पुण्यतिथीनिमित्त चर्चा झाली. त्यात माझे प्रतिसाद

 राजीवजींना श्रध्दांजली 

मी राजकारण वाचायला लागल्यापासून कॉंग्रेस पक्षाचा विरोधकच राहिलो आहे. पण तरीही काही गोष्टी स्पष्ट केल्याच पाहिजेत.

१. इंदिरा गांधींच्या दोन मुलांमध्ये, त्यांच्या स्वभावामध्ये खूप अंतर होते. संजय हा आक्रस्ताळा तर राजीव शांत आणि नम्र होता. संजयने आणिबाणीच्या </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3226946818865203895/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3226946818865203895&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3226946818865203895'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3226946818865203895'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post.html' title='राजीव गांधींविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-5516998194419355101</id><published>2010-05-06T22:05:00.001+05:30</published><updated>2010-05-22T20:26:02.302+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>तरणतारणमधील गुरूद्वारा आणि अकाली दलाची खलिस्तानवरील भूमिका</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर एका सदस्याने त्याचा अनुभव लिहिला. आपल्या परदेशी पाहुण्यांना घेऊन सदर सदस्य अमृतसरमधील सुवर्णमंदिराला भेट द्यायला गेले होते.तिथे शीख इतिहासावर एक संग्रहालय आहे.त्या संग्रहालयात भिंद्रनवालेचा फोटो आहे आणि त्या फोटोखाली ’१९८४ च्या लढाईतील शहीद’ असे लिहिले आहे. त्यावर परदेशी पाहुण्यांनी ’१९८४ मध्ये भारताची कोणाबरोबर लढाई झाली होती?’ असा अडचणीत टाकणारा प्रश्न विचारला आणि </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/5516998194419355101/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=5516998194419355101&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/5516998194419355101'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/5516998194419355101'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_06.html' title='तरणतारणमधील गुरूद्वारा आणि अकाली दलाची खलिस्तानवरील भूमिका'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6516955472359272088</id><published>2010-05-06T20:27:00.003+05:30</published><updated>2010-05-22T20:24:12.459+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>कसाब आणि अफजलची फाशी</title><summary type='text'>कसाबला फाशीची शिक्षा सुनावल्यानंतर मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील चर्चेत माझी  प्रतिक्रिया 

महंमद अफझलला फाशीची शिक्षा सुनावली गेली आणि तरीही गेल्या ४ वर्षांमध्ये त्याला फाशी दिलेले नाही. आणि अजून दहा वर्षे तरी तो फाशी जाईल असे वाटत नाही. तेव्हा त्याच न्यायाने कसाबला फासावर लटकावला किती वर्षे लागतील काय माहित!

अफजलच्या फाशीविषयीचे काही मुद्दे मी मागे लिहिले होते. अफजलच्या जागी कसाबचे नाव </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6516955472359272088/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6516955472359272088&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6516955472359272088'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6516955472359272088'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/05/blog-post_1542.html' title='कसाब आणि अफजलची फाशी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3673083044730349973</id><published>2010-03-14T12:45:00.001+05:30</published><updated>2010-05-22T20:02:20.668+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>२२ जून १८९७</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर २२ जून १८९७ या मराठी चित्रपटावर एक चांगली  चर्चा  झाली. त्यात कोणाला दहशतवादी म्हणावे आणि कोणाला क्रांतिकारक म्हणावे हे आपण कोणत्या बाजूला असतो त्यावर अवलंबून असते असा सूर निघाला. त्यावर माझे मत:

प्रतिसाद १:

मी वाचलेल्या इंदिराजींच्या चरित्राप्रमाणे (लेखक: इंदर मल्होत्रा, पुपुल जयकर आणि कॅथरीन फ्रॅन्क) तरी बियंत सिंह आणि सतवंत सिंह या इंदिराजींची हत्या करणाऱ्यांचा </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3673083044730349973/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3673083044730349973&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3673083044730349973'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3673083044730349973'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/03/blog-post_14.html' title='२२ जून १८९७'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7588826502538643906</id><published>2010-02-09T12:33:00.000+05:30</published><updated>2010-03-14T12:34:23.542+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अनुभव'/><title type='text'>अ‍ॅमवेपासून सावधान</title><summary type='text'>अमेरिकेत असताना काही काळ मी या अ‍ॅमवे च्या लोकांच्या मिठास बोलण्याला फसलो होतो. या लोकांची दुनिया मी अगदी जवळून बघितली आहे आणि हे लोक किती लुच्चे-लबाड-लफंगे बनू शकतात ते पण अगदी जवळून बघितले आहे.मुळात ३ डॉलरला मिळणारी एखादी वस्तू १५ डॉलरला स्वत: विकत घेऊन मूर्ख बनायचे आणि आपल्यासारखे मूर्ख बनायला तयार असणारे १० मूर्ख शोधायचे आणि त्यांना इतर बकरे शोधायला मदत करायची असे हे गणित आहे. पिरॅमिडच्या </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7588826502538643906/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7588826502538643906&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7588826502538643906'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7588826502538643906'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2010/03/blog-post.html' title='अ‍ॅमवेपासून सावधान'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7461881090531339602</id><published>2009-12-13T19:19:00.001+05:30</published><updated>2009-12-16T23:57:25.469+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>तेलंगणकांड भाग दोन-चंद्रशेखर रावांचे उपोषण आणि इतर प्रश्न</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर प्रसिध्द झालेला तेलंगणकांड भाग दोन-चंद्रशेखर रावांचे उपोषण आणि इतर प्रश्न  हा लेख

पूर्वीचे लेखन

 भाग १: भाषावार प्रांतरचनेचा इतिहास 

नमस्कार मंडळी,

मागील भागात आपण भारतात भाषावार प्रांतरचना कशी झाली याचा इतिहास बघितला. आता वळू या चंद्रशेखर राव यांचे उपोषण आणि त्यातून निर्माण होणाऱ्या इतर समस्यांकडे.

सर्वप्रथम स्वत:च्या लोकप्रियतेचे भांडवल करून उपोषणाला बसणे</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7461881090531339602/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7461881090531339602&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7461881090531339602'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7461881090531339602'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/12/blog-post_13.html' title='तेलंगणकांड भाग दोन-चंद्रशेखर रावांचे उपोषण आणि इतर प्रश्न'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-8710209604352449184</id><published>2009-12-13T19:15:00.000+05:30</published><updated>2009-12-13T19:20:40.987+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>तेलंगणकांड भाग एक-- भाषावार प्रांतरचनेचा इतिहास</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर प्रसिध्द झालेला तेलंगणकांड भाग एक-- भाषावार प्रांतरचनेचा इतिहास  हा लेख

नमस्कार मंडळी,

गेल्या आठवडयात तेलंगण राष्ट्रसमितीचे अध्यक्ष के.चंद्रशेखर राव यांनी स्वतंत्र तेलंगण राज्यासाठी उपोषण केले आणि त्यांचा उपोषणात मृत्यू झाला तर हिंसाचाराचा आगडोंब उसळेल अशी भिती केंद्र सरकारला वाटली आणि रातोरात नव्या तेलंगण राज्याच्या निर्मितीची घोषणा केंद्र सरकारने केली. या </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/8710209604352449184/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=8710209604352449184&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8710209604352449184'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8710209604352449184'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/12/blog-post.html' title='तेलंगणकांड भाग एक-- भाषावार प्रांतरचनेचा इतिहास'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_8fxdK6Q8S9c/RjVAZ_Ky3bI/AAAAAAAAAj0/GJWSSvyvDfs/s72-c/india-in-1956.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3746854427091470791</id><published>2009-11-15T14:54:00.003+05:30</published><updated>2009-12-14T01:14:06.888+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अनुभव'/><title type='text'>आय.आय.एम अहमदाबादमधून</title><summary type='text'>
मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर मी लिहिलेला ’आय.आय.एम अहमदाबादमधून' हा लेख

नमस्कार मंडळी,
गेल्या अनेक दिवसांपासून मला आय.आय.एम. अहमदाबादमधील विद्यार्थीजीवनावर मिपावर लेख लिहायचा होता. तो आता लिहिता येत आहे याचे समाधान आहे. लेखाच्या निमित्ताने इतरही थोडी माहिती लिहित आहे.
भारतीय प्रबंध संस्थान (आय.आय.एम) सर्वप्रथम कलकत्याला १९५९ मध्ये सुरू झाले. त्यासाठी कलकत्ता विद्यापीठ आणि भारतीय संख्याशास्त्र </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3746854427091470791/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3746854427091470791&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3746854427091470791'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3746854427091470791'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/11/blog-post.html' title='आय.आय.एम अहमदाबादमधून'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/_5m7owSuYQpE/Sv9ljcrIMQI/AAAAAAAAB1w/ql_8FPir3A8/s72-c/100_3015.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-8066085633053631395</id><published>2009-05-18T00:05:00.001+05:30</published><updated>2009-12-16T08:02:02.978+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>भाजपविषयी</title><summary type='text'>माझी मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील २००९ च्या लोकसभा निवडणुकींविषयी एका चर्चेवर प्रसिध्द झालेली  प्रतिक्रिया 

छान आढावा.या लेखाचे शीर्षक ’लोकशाही २००९’ असे आहे म्हणून निवडणुक आणि त्यासंबंधी इतर विषयांवर लिहायचे स्वातंत्र्य घेत आहे.

राजीव गांधींना मारणार्‍या एलटीटीईशी जाहीर संबंध ठेवणार्‍या द्रमुकनेत्यांशी काँग्रेस आणि सोनीयाजींना मिळतेजुळते करून घ्यावे लागले.

१९९७ साली राजीव गांधींच्या </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/8066085633053631395/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=8066085633053631395&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8066085633053631395'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8066085633053631395'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/05/blog-post_18.html' title='भाजपविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-8671010144868658006</id><published>2009-05-15T00:25:00.000+05:30</published><updated>2009-12-13T20:01:13.314+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>त्रिशंकू लोकसभा आणि राष्ट्रपती</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर लिहिलेला  त्रिशंकू लोकसभा आणि राष्ट्रपती  हा लेख

नमस्कार मंडळी,

शनीवारी १६ मे रोजी १५ व्या लोकसभा निवडणुकीसाठीची मतमोजणी सुरू होईल.यावेळी त्रिशंकू लोकसभा येणार हे तर समोरच दिसत आहे. अशा प्रसंगी राष्ट्रपती प्रतिभा पाटील यांची भूमिका महत्वाची ठरणार आहे.कारण राज्यघटनेप्रमाणे सरकार बनविण्यासाठी कोणाला बोलावायचे हा अधिकार पूर्णपणे राष्ट्रपतींचा आहे. यापूर्वी </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/8671010144868658006/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=8671010144868658006&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8671010144868658006'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8671010144868658006'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/05/blog-post_15.html' title='त्रिशंकू लोकसभा आणि राष्ट्रपती'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-4744486180481907740</id><published>2009-05-11T14:19:00.004+05:30</published><updated>2009-05-11T17:32:51.582+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>अमेरिकेतील राज्यपध्दती</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर प्रसिध्द झालेला  अमेरिकेतील राज्यपध्दती  हा लेख नमस्कार मंडळी,लवकरच भारतात १५ व्या लोकसभा निवडणुकीची मतमोजणी होईल आणि नवे सरकार कोणाचे हे ठरेल.मतमोजणीला पाच दिवस राहिले आहेत आणि आपल्यापैकी सगळ्यांनाच भारतातील राजकिय व्यवस्था कशी असते याविषयी माहिती आहेच.तेव्हा या लेखातून अमेरिकेतील राजकिय व्यवस्था कशी आहे याची माहिती देण्याचा प्रयत्न राहिल.खरे म्हणजे अमेरिकेतील </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/4744486180481907740/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=4744486180481907740&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/4744486180481907740'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/4744486180481907740'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/05/blog-post_11.html' title='अमेरिकेतील राज्यपध्दती'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SggTd-ElzLI/AAAAAAAABv0/6H-Tisv-DN4/s72-c/election.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6503507182093484151</id><published>2009-04-28T19:04:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:41:35.845+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>एका फोटोचे काय घेऊन बसलात?</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर मार्क्सवादी कम्युनिस्ट पक्षाचे संकेतस्थळ चालू झाले त्याविषयी  विकी  यांचा चर्चेचा  प्रस्ताव  आला.त्यावर मिपावरील  बिपिन कार्यकर्ते  यांनी लिहिलेल्या  प्रतिसादास  माझे उत्तर&gt;&gt;गोरगरिबांची बाजू घेण्याची इच्छा असलेल्या पक्षाच्या संस्थळावर स्टालिन सारख्या क्रूरकर्म्याचा फोटो खटकला.अहो या पक्षाने गोरगरीबांची बाजू घेत तशा अनेक गोष्टी केल्या आहेत. स्टॅलिनच्या एका फोटोचे काय </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6503507182093484151/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6503507182093484151&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6503507182093484151'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6503507182093484151'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_28.html' title='एका फोटोचे काय घेऊन बसलात?'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3018687765283415747</id><published>2009-04-15T18:12:00.001+05:30</published><updated>2009-12-16T02:08:13.112+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>भाषावार प्रांतरचनेविषयी</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील  भाषावार प्रांतरचनेवर डॉ. बाबासाहेब आंबेडकर भाग १  या ’सातारकर’ यांनी लिहिलेल्या लेखावर माझी प्रतिक्रिया

एका उत्तम लेखाबद्दल सातारकरांना धन्यवाद.बाबासाहेबांचा संयुक्त महाराष्ट्राच्या मागणीला पाठिंबा होता हे माहित होते. पण त्यांच्या पुस्तकातील विधाने वाचायला मिळाली हे फारच चांगले झाले.

स्वातंत्र्यपूर्व काळात काँग्रेसने भाषावार प्रांतरचनेचा पुरस्कार केला होता.पण </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3018687765283415747/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3018687765283415747&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3018687765283415747'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3018687765283415747'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_7691.html' title='भाषावार प्रांतरचनेविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-5550273583182546022</id><published>2009-04-15T11:56:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.209+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>इन्फोसिसचा त्रैमासिक अहवाल</title><summary type='text'>माहिती तंत्रज्ञान क्षेत्रातील आघाडीची कंपनी इन्फोसिसने आपला त्रैमासिक  अहवाल  आजच प्रसिध्द केला. (दिनांक १५ एप्रिल २००९)त्यात कंपनीचा आर्थिक वर्षातील तिसर्‍या तिमाहीत (जानेवारी ते मार्च) या काळात एकूण नफा १६१३ कोटी रुपये आहे तर मागच्या वर्षी याच काळात कंपनीचा नफा १६४१ कोटी रुपये होता.माहिती तंत्रज्ञान क्षेत्रातील कंपन्यांचे बहुतांश क्लाएंट भारताबाहेर असतात.त्यातील सुमारे ६०% उलाढाल अमेरिकेतून </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/5550273583182546022/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=5550273583182546022&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/5550273583182546022'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/5550273583182546022'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_15.html' title='इन्फोसिसचा त्रैमासिक अहवाल'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1997013303343903632</id><published>2009-04-06T13:27:00.002+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.209+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>पैशाची कहाणी भाग ४: फियाट मनी आणि  बाजारातील तरलता</title><summary type='text'>यापूर्वीचे लेखन पैशाची कहाणी भाग १: वस्तूविनिमय पध्दती  पैशाची कहाणी भाग २: कमोडिटी मनी  पैशाची कहाणी भाग ३: रेप्रेझेन्टेटिव्ह मनी पैशाची कहाणी भाग ४: फियाट मनी आणि  बाजारातील तरलतामागील भागात आपण रेप्रेझेन्टेटिव्ह मनी म्हणजे काय ते बघितले.तसेच १९७१ मध्ये अमेरिकेने गोल्ड स्टॅंडर्ड रद्द केल्यानंतर सर्व जगातील चलन हे ’फियाट मनी’ या स्वरूपात आले.रेप्रेझेन्टेटिव्ह मनी मध्ये छापलेल्या नॊटांमागे </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1997013303343903632/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1997013303343903632&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1997013303343903632'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1997013303343903632'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_06.html' title='पैशाची कहाणी भाग ४: फियाट मनी आणि  बाजारातील तरलता'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-8278043105625878427</id><published>2009-04-04T21:11:00.003+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.209+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>पैशाची कहाणी भाग ३: रेप्रेझेन्टेटिव्ह मनी</title><summary type='text'>यापूर्वीचे लेखन पैशाची कहाणी भाग १: वस्तूविनिमय पध्दती  पैशाची कहाणी भाग २: कमोडिटी मनी पैशाची कहाणी भाग ३: रेप्रेझेन्टेटिव्ह मनीमागील भागात आपण कमोडिटी मनी म्हणजे काय आणि तो कसा वापरात आणला गेला हे बघितले.या कमोडिटी मनीमध्येही काही अडचणी होत्याच.उदाहरणार्थ सोन्या-चांदी सारख्या मौल्यवान धातूंमध्ये फसवाफसवीची शक्यता होती.सोन्याच्या धातूमध्ये इतर काही मिसळून ते सोने म्हणून व्यवहारात आणले जायची </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/8278043105625878427/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=8278043105625878427&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8278043105625878427'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/8278043105625878427'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_5294.html' title='पैशाची कहाणी भाग ३: रेप्रेझेन्टेटिव्ह मनी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1861281623417739885</id><published>2009-04-04T14:26:00.001+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.209+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>पैशाची कहाणी भाग २: कमोडिटी मनी</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील पैशाची कहाणी भाग २: कमोडिटी मनी  हा लिहिलेला लेख. (दिनांक: ४ एप्रिल २००९)यापूर्वीचे लेखन पैशाची कहाणी भाग १: वस्तूविनिमय पध्दती मागील भागात आपण वस्तूविनिमय पध्दतीच्या मर्यादा बघितल्या आणि त्यामुळे सर्वांना मान्य असे माध्यम निर्माण करणे गरजेचे झाले हे ही बघितले.आता हे माध्यम म्हणून काय वापरावे हा प्रश्न होता.माध्यमासाठी वापरलेल्या वस्तूवरून पैशाचे तीन प्रकार </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1861281623417739885/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1861281623417739885&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1861281623417739885'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1861281623417739885'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_04.html' title='पैशाची कहाणी भाग २: कमोडिटी मनी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7308552289795430012</id><published>2009-04-03T23:13:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.209+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>पैशाची कहाणी भाग १: वस्तूविनिमय पध्दती</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील  पैशाची कहाणी भाग १: वस्तूविनिमय पध्दती  हा लिहिलेला लेख. (दिनांक ३ एप्रिल २००९)जसाजसा मानवी संस्कृतीचा विकास होत गेला तशातशा माणसाच्या गरजाही वाढत गेल्या.अन्न,वस्त्र,निवारा या मूलभूत गरजांबरोबरच त्याला दागदागिने,चपला, लोहारकाम,मनोरंजना यासारख्या सेवांच्या गरजा वाढीस लागल्या.कोणीही व्यक्ती आपल्याला आवश्यक असलेल्या सगळ्या गोष्टींची/सेवांची पूर्तता करू शकत नाही </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7308552289795430012/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7308552289795430012&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7308552289795430012'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7308552289795430012'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_2440.html' title='पैशाची कहाणी भाग १: वस्तूविनिमय पध्दती'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7575038147372166477</id><published>2009-04-01T08:53:00.002+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.210+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>सबप्राईम क्रायसिस--पुढे काय?</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर  सबप्राईम क्रायसिस--पुढे काय?  हा प्रसिध्द झालेला लेख. (दिनांक ३१ मार्च २००९)अमेरिकेतील सबप्राईम क्रायसिसची सुरवात आणि ते संकट जगभर कसे पसरले याचा उहापोह  बामनाच्या पोराने  सुरू केलेल्या  या  चर्चेत झालाच आहे.आता या संकटाची पुढील पावले कशी पडतील यावर माझे भाष्य करत आहे. (डिस्क्लेमर: अर्थशास्त्र हा काही माझा पेशा नाही.गेल्या वर्षांत पुस्तके आणि याविषयीचे लेख </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7575038147372166477/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7575038147372166477&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7575038147372166477'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7575038147372166477'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/03/blog-post_6034.html' title='सबप्राईम क्रायसिस--पुढे काय?'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-4435901991534066370</id><published>2009-04-01T05:59:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:41:35.845+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>राष्ट्रीय स्वयंसेवक संघ आणि त्याकडून माझ्या अपेक्षा</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील  राष्ट्रीय स्वयंसेवक संघ  या  विनायक पाचलग  यांच्या चर्चेवर मी दोन प्रतिक्रिया लिहिल्या (दिनांक २९ मार्च २००९ आणि ३१ मार्च २००९). त्या खालीलप्रमाणेप्रतिक्रिया क्रमांक १ (दिनांक २९ मार्च २००९)मी ठाण्यातील एका नामवंत शाळेचा विद्यार्थी होतो.आमच्या शाळेच्या मुख्याध्यापकांवर आणि शिक्षकांवर संघ परिवाराच्या विचारांचा पगडा होता.तेव्हा संघ परिवाराशी संबंधित मंडळी मधूनमधून </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/4435901991534066370/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=4435901991534066370&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/4435901991534066370'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/4435901991534066370'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_03.html' title='राष्ट्रीय स्वयंसेवक संघ आणि त्याकडून माझ्या अपेक्षा'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-404892019360897807</id><published>2009-03-31T15:21:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:42:21.596+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>एका मराठी ब्लॉगवरील लेखावर माझी प्रतिक्रिया</title><summary type='text'>समीर पळसुले-देसाई यांच्या मराठी ब्लॉगवरील  इतिहास की पौराणिक कथा या लेखावरील माझी प्रतिक्रिया.&gt;&gt;ह्या रिकामटेकड्या मार्क्सवाद्यांनी प्रभंजनशास्त्रींचा सिद्धांत वाचला असता तर ही धूळ उडायचे कारणच नव्हते. मार्क्सवादी रिकामटेकडे आहेत यात शंका नाही.पण हे प्रभंजन शास्त्री कोण, त्यांचा सिध्दांत कोणत्या पुराव्यांवर आधारित आहे,त्याची सत्यासत्यता कोणी पडताळून बघितली आहे का या प्रश्नांची उत्तरे दिल्यास बरे </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/404892019360897807/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=404892019360897807&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/404892019360897807'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/404892019360897807'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/03/blog-post.html' title='एका मराठी ब्लॉगवरील लेखावर माझी प्रतिक्रिया'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-2927933145316060961</id><published>2009-03-25T09:10:00.000+05:30</published><updated>2009-12-15T18:14:52.108+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>भारतातील प्रादेशिक पक्ष</title><summary type='text'>प्रादेशिक पक्षांची वाढ होण्यामागे राष्ट्रीय पक्षांचे स्थानिक समस्या सोडविण्यात आलेले अपयश बर्‍याच अंशी जबाबदार आहे. एन.टी.रामाराव यांनी १९८२ मध्ये तेलुगु देसम पक्षाची स्थापना केली.त्यावेळी काँग्रेस पक्षाने राज्याच्या समस्यांकडे दुर्लक्ष केले हाच त्यांचा मुद्दा होता.आसामातील बांगलादेशी घुसखोरांना विरोध करायला विद्यार्थी आंदोलन उभे राहिले आणि त्याच आंदोलनातून आसाम गण परिषदेचा जन्म झाला.मराठीच्या </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/2927933145316060961/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=2927933145316060961&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/2927933145316060961'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/2927933145316060961'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/03/blog-post_25.html' title='भारतातील प्रादेशिक पक्ष'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-318656137408764204</id><published>2009-03-21T08:29:00.001+05:30</published><updated>2009-12-16T01:39:43.591+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अनुभव'/><title type='text'>निसर्गाचे संकेत</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर प्रसिध्द झालेला  निसर्गाचे संकेत  हा लेख

 नमस्कार मंडळी,

कधीकधी आपल्याला भविष्यात काय घडणार याची कल्पना निसर्ग स्वप्ने, भास किंवा  जाणीवेच्या पातळीवरील अनुभवांमधून देतो. कधी त्याक्षणी निसर्गाच्या संकेतांचा अर्थ  कळतो तर कधी कळत नाही. अनेकदा अशा एखाद्या अनुभवाचा किंवा स्वप्नाचा संबंध काय आणि  तो अनुभव/स्वप्न का पडले हे आपल्याला कळत नाही आणि आपण त्याविषयी फारसा </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/318656137408764204/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=318656137408764204&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/318656137408764204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/318656137408764204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/03/blog-post_21.html' title='निसर्गाचे संकेत'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-723974111031142424</id><published>2009-03-20T14:49:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:42:21.596+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>शिवछत्रपतींना जातीच्या चौकटीत डांबणार्‍या प्रवृत्तीचा जाहिर निषेध</title><summary type='text'>मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावर ’शिवाजी महाराजांचे ब्राम्हणीकरण’ या लेखाद्वारे छत्रपतींच्या डोंगराएवढ्या महान कर्तृत्वाला जातीच्या चौकटीत बंदिस्त करायचा अश्लाघ्य प्रयत्न झाला.संकेतस्थळाच्या चालकांनी तो प्रयत्न तो लेखच अप्रकाशित करून हाणून पाडला आणि चांगलेच केले.सर्व गोष्टींचा जातीपातीच्या कोत्या मनोवृत्तीतून विचार करायच्या प्रवृत्तीविरूध्द मी माझा पुढील लेख लिहिला (दिनांक २० मार्च २००९).पण ती </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/723974111031142424/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=723974111031142424&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/723974111031142424'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/723974111031142424'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post_9615.html' title='शिवछत्रपतींना जातीच्या चौकटीत डांबणार्‍या प्रवृत्तीचा जाहिर निषेध'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-7571464346866728025</id><published>2009-03-18T16:25:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:40:39.210+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अर्थशास्त्र'/><title type='text'>सबप्राईम क्रायसिस</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील ’बामनाचे पोर’ यांच्या   subprime crisis.. (कोसळलेला) पत्त्याचा बंगला  या लेखावरील माझी प्रतिक्रिया. (दिनांक १८ मार्च २००९)चांगल्या लेखाबद्दल बामनाच्या पोराला धन्यवाद. मला माहित असलेल्या आणखी काही गोष्टी इथे लिहित आहे.२०००-२००१ च्या मंदीनंतर अमेरिकेतील फेडरल रिझर्व चे चेअरमन ऍलन ग्रीनस्पॅन (भारतातील रिझर्व बँकेच्या गव्हर्नर ला समकक्ष) यांनी व्याजदरात मोठ्या </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/7571464346866728025/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=7571464346866728025&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7571464346866728025'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/7571464346866728025'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/03/blog-post_31.html' title='सबप्राईम क्रायसिस'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-2092562921510280263</id><published>2007-12-28T08:27:00.001+05:30</published><updated>2011-01-22T22:11:39.040+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><title type='text'>सद्दाम आणि हिटलर</title><summary type='text'>माझा मिसळपाव या मराठी संकेतस्थळावरील सद्दाम आणि हिटलर  हा दिनांक २७ डिसेंबर २००७ रोजी लिहिलेला लेख.
मी महाविद्यालयात असताना 'मॉडेल युनायटेड नेशन्स असेंब्ली' या पूरक उपक्रमात मी ३ वेळा भाग घेतला आहे. या उपक्रमात दोन विद्यार्थ्यांचा संघ संयुक्त राष्ट्रांच्या आमसभेतील एकेका देशाचे प्रतिनिधीत्व करतो.असे एकूण ३० ते ४० संघ मी भाग घेतलेल्या वेळी होते. त्या सर्व संघांपुढे संयुक्त राष्ट्रांच्या आमसभेत </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/2092562921510280263/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=2092562921510280263&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/2092562921510280263'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/2092562921510280263'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2009/04/blog-post.html' title='सद्दाम आणि हिटलर'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1806896315656910150</id><published>2007-12-26T09:21:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:43:25.643+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><title type='text'>हिटलरविषयी</title><summary type='text'>माझा मराठी संकेतस्थळ मिसळपाववरील  सागर यांच्या  नाझी भस्मासुराचा उदयास्त - वि.ग.कानिटकर  या चर्चेवरील माझा प्रतिसाद. (दिनांक: २५ डिसेंबर २००७)&gt;&gt;हिटलरसारख्यांची भलामण मला तरी खेदजनक वाटते. 'नाझी भस्मासुराचा उदयास्त' हे पुस्तक म्हणून उत्तम असले तरी बर्‍याचदा एकांगी वाटते. हिटलरमधे कितिही गुण असले तरी तो गुणांचा उपयोग चांगल्यासाठी करत नसल्याने त्याच्या गुणांना काहिच अर्थ उरत नाहि.१००% मान्य. हिटलरने</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1806896315656910150/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1806896315656910150&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1806896315656910150'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1806896315656910150'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/12/blog-post.html' title='हिटलरविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-3973816084663763672</id><published>2007-06-15T08:26:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:42:21.596+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='समाजकारण'/><title type='text'>गतानुगतिको लोका:</title><summary type='text'>माझा उपक्रम या मराठी संकेतस्थळावरील  हिंदू धर्मातील श्राध्द संकल्पना  या लेखावरील प्रतिसाद. (दिनांक १४ जून २००७)शाळेत असताना संस्कृतमध्ये 'गतानुगतिको लोका:' म्हणून एक गोष्ट धडा म्हणून होती. थोडक्यात त्या गोष्टीचा सारांश असा: एकदा राणीच्या दासीचे लाडके गाढव मरते.त्यानंतर ती दासी मोठमोठ्याने रडू लागते.राणीला तिची दासी रडत आहे ही बातमी कळते. त्यानंतर राणी त्या दासीच्या घरी जाऊन रडू लागते.मग राजा,</summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/3973816084663763672/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=3973816084663763672&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3973816084663763672'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/3973816084663763672'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/08/blog-post.html' title='गतानुगतिको लोका:'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1530165384752599561</id><published>2007-05-17T08:29:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:41:35.845+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>जगमोहन यांनी मांडलेला मुद्दा</title><summary type='text'>माझा उपक्रम या मराठी संकेतस्थळावरील  फना आणि काश्मीर प्रश्न  या लेखावरील प्रतिसाद (दिनांक १६ मे २००७)संयुक्त राष्ट्र सुरक्षा परिषदेच्या ठरावाप्रमाणे पाकिस्तानने कोणतीही पावले उचलली नाहीत. पाकिस्तानने काश्मीरातून सैन्य काढून घेणे तर दूरच राहिले तर सार्वमत केवळ भारताच्या अधिपत्याखालील काश्मीरात घेतले जावे अशी मागणी केली.तेव्हा सार्वमत घेण्यासाठी भारत अजिबात बांधील नव्हता.जानेवारी १९९४ मध्ये ठाणे </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1530165384752599561/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1530165384752599561&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1530165384752599561'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1530165384752599561'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/08/blog-post_02.html' title='जगमोहन यांनी मांडलेला मुद्दा'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-1617327652188197121</id><published>2007-04-09T01:26:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:44:03.952+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='अनुभव'/><title type='text'>काही विनोदी अनुभव</title><summary type='text'>मनाची उदासी घालवणारे काही विनोदी अनुभव-.प्रत्येक माणूस कधीनाकधी विनोदी अनुभवांना सामोरा जातो.कधी तो स्वत: हजरजबाबीपणे विनोद करतो तर कधी इतरांनी केलेल्या विनोदाला खळखळून हसतो आणि दाद देतो. मी क्वचितप्रसंगी हजरजबाबीपणे असे काही विनोद केले आहेत पण अनेक वेळा  मी अशा विनोदी प्रसंगांना सामोरा गेलेलो आहे. ते काही प्रसंग खालीलप्रमाणे--१) गोष्ट आहे मी १२वीत असतानाची म्हणजे १९९६ सालची.माझ्या ताईचे लग्न </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/1617327652188197121/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=1617327652188197121&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1617327652188197121'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/1617327652188197121'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/04/blog-post_08.html' title='काही विनोदी अनुभव'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6802108098671883184</id><published>2006-08-23T21:16:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:41:35.845+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='राजकारण'/><title type='text'>भारताकडे दहशतवादाविरूध्द लढायचे काय पर्याय आहेत?</title><summary type='text'>आजच वर्तमानपत्रात वाचले की मुंबईत अँटॉप हिल मध्ये एका पाकिस्तानी अतिरेक्याला पोलिसांनी चकमकीत ठार मारले‌. शक्यता आहे की तो अतिरेकी गणेशोत्सवादरम्यान मुंबईत घातपात घडविण्यासाठी आला होता आणि तसे जर का असेल तर तो मेला याचे आपल्या देशातील ढोंगी मानवतावादाची झूल पांघरलेले लोक आणि त्यांचे तथाकथित धर्मनिरपेक्ष साथिदार यांना सोडून इतर कोणालाच दुःख वाटू नये. पाकिस्तानकडून भारताला असलेल्या धोक्याचे कटू </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6802108098671883184/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6802108098671883184&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6802108098671883184'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6802108098671883184'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/04/blog-post_06.html' title='भारताकडे दहशतवादाविरूध्द लढायचे काय पर्याय आहेत?'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6992446319312435059</id><published>2006-08-12T06:47:00.001+05:30</published><updated>2009-05-11T10:43:25.643+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><title type='text'>हिरोशिमा अणुबॉम्ब हल्ल्याविषयी</title><summary type='text'>मी आतापर्यंत ज्या ज्या लोकांशी हिरोशिमा अणुबॉम्ब हल्ल्याविषयी बोललो आहे त्यापैकी बरेचसे लोक त्या हल्ल्याचा विरोध करतात.मात्र मी अमेरिकेच्या या हल्ल्याचे समर्थन करतो.मी त्यामागची कारणे या लेखात विषद करत आहे आणि आपणास विनंती आहे की आपणही याविषयीची मते मांडावी.दुसर्‍या महायुध्दात जपानने ७ डिसेंबर १९४१ रोजी पर्ल हार्बर या अमेरिकेचा नाविकतळावर हल्ला करून उडी घेतली‍. जपानच्या या निर्णयास केवळ </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6992446319312435059/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6992446319312435059&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6992446319312435059'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6992446319312435059'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/04/blog-post.html' title='हिरोशिमा अणुबॉम्ब हल्ल्याविषयी'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-5342275498600782435.post-6157930275849597569</id><published>2006-08-09T00:19:00.000+05:30</published><updated>2009-05-11T10:43:25.643+05:30</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='इतिहास'/><title type='text'>इंग्रज राजवट भारतातील वैज्ञानिक प्रगतीस हितकर होती का?</title><summary type='text'>वैज्ञानिक विश्वात प्राचीन काळी भारताने खूपच मोठी झेप घेतली होती.सध्याच्या एम.आय.टी., स्टॅनफोर्ड च्या तोडीची नालंदा,तक्षशिला विद्यापीठे भारतात होती.मात्र सततच्या परकिय आक्रमणांमुळे त्या प्रगतीत खंड पडला.तसेच भारतात जातीव्यवस्था आणि धर्माचे अकारण माजवलेले स्तोम यामुळे वैज्ञानिक प्रगती होणे कठिण होऊन बसले.१३ व्या शतकात इंग्लंडमध्ये जगप्रसिध्द केंब्रिज,ऑक्सफोर्ड यासारख्या जगप्रसिध्द विद्यापीठांची </summary><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://gkwrites.blogspot.com/feeds/6157930275849597569/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=5342275498600782435&amp;postID=6157930275849597569&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6157930275849597569'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/5342275498600782435/posts/default/6157930275849597569'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://gkwrites.blogspot.com/2007/04/blog-post_07.html' title='इंग्रज राजवट भारतातील वैज्ञानिक प्रगतीस हितकर होती का?'/><author><name>Girish</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_5m7owSuYQpE/SgaDBP-7KqI/AAAAAAAABvQ/KcJ54_oMBIU/S220/049.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry></feed>
